fröken u

Ja, jag blir ett kvarts sekel idag. Nej, jag har inte ångest eller noja över detta. Vore hemskt att inte bli äldre. Dagen har börjat bra och vädret ser riktigt lovande ut. Bara att hålla tummarna för att marängtårtan blir okej, var lite si och så med den första gräddningen :P

Tomten kom med ett polarisationsfilter i sin julklappssäck och jag har längtat efter att testa det. Vädret har dock inte varit särskilt samarbetsvilligt. Det är liksom inte så stor idé med ett polarisationsfilter när det är mulet och grått. Idag är det dock klart och soligt, så självklart gav jag mig ut i den något bitande kylan för att testa loss. Bilderna ovan illustrerar skillnaden med och utan filter (den bakersta bilden är med filter) när jag fotat samma fönster ur ungefär samma vinkel och på samma höjd. Det är roligt att leka :)

I förrgår låg rimfrosten fint över gräs och buskar och jag gav mig ut en sväng med kameran för att leka lite. Med en av bilderna som togs då tänkte jag önska gott nytt år till alla. 2008 har bjudit på både sorg och glädje och jag hoppas på ett bra 2009, även om det ser lite osäkert ut i dagsläget. Utbildningen tar slut och uppbrott från den under 2,5 år invanda vardagen stundar. Samtidigt som det är lite läskigt är det både spännande och roligt. Den som lever får se, som det så fint heter :P

Det slår aldrig fel. Behöver jag uppmuntran räcker en kort stund på wulffmorgenthaler och så är jag glad igen. Att det bland annat finns ett flerårigt arkiv på sidan är inte heller en nackdel precis. Hade jag lite mer ork att skaffa paypal skulle jag köpa en kalender för nästa år. Tänk en ny serie varje dag! Som på nätet fast bättre eftersom det är riktigt och inte bara virtuellt.

Dagens skoldag bestod av 10 minuters handledning i projektkursen, under vilken vi berättade för vår handledare att allt rullar på som det ska. Kändes sådär värt att ha kämpat sig till skolan när regnet föll som spikar och det stundtals blåste så mycket att det kändes som jag inte tog mig framåt fast benen rörde på sig.

Istället för massa skolarbete har jag ägnat dagen åt diverse tutorials. Det finns bra tutorials som visar alla steg och inte förutsätter att man redan kan halva Photoshop och så finns det de som är mindre bra, exempelvis sådana som hänvisar till filer med penslar som man inte kan ladda ner och dylikt. Denna typ av tutorials gav upphov till viss frustration under gårdagskvällen, men under dagen har jag lyckats hitta tutorials som i alla fall håller en vettig standard.

Hur som helst. Först testade jag att göra en poster/vykort med hjälp av denna tutorial. Lätt att följa och snyggt resultat i slutänden, även om den tog betydligt längre tid att göra än vad jag hade kunnat tro från början, men det beror kanske mer på min relativa oerfarenhet i Ps än på tutorialen som sådan.

 
Fortsatte tutorialmaratonet med att leka med HDR-effekter på ett gammalt foto från Australien. Resultatet blev inte helt tillfredsställande, men av två försök fick jag tillslut ett som ser okej ut, även om himlen blev lite konstig och vissa färger har överexponerats. Målet var inte att skapa en supersnygg bild utan snarare att testa effekten som sådan. Tilläggas kan att detta var en mindre bra tutorial och jag ska nog leta efter någon bättre för att få till en bra HDR-bild. Vill ni ändå testa är finns sidan här. Se resultatet av mina försök nedan.

Originalbilden


Den redigerade
  

Den mindre lyckade

Yrseln håller i sig och hindrar mig från mer fartfyllda nöjen än att stanna hemma, krypa upp i sängen och kolla på någon typ av film eller tv-serie. Lördagskvällen ägnades åt en nostalgiserie från slutet av 80-talet, nämligen BBC:s Narnia. Den gick på jullovsmorgon eller liknande när jag var liten och åh vad jag tyckte om den. Aslan var så fin och sagovärlden så spännande.

När man ser om samma serie idag så inser man att tecknade griper och människor i bäverkostym inte är så sagolikt. Filmeffekterna har minst sagt utvecklats och man är mer kräsen idag. Samtidigt tycker jag att det är lite charmigt att Aslan rör sig som en marionettdocka (är det förresten någon som vet hur han är konstruerad och hur de får honom att gå?) och att faunen Mr Tomnus håller sin egen svans över armen för att den inte ska hänga och släpa efter honom.

En sak som dock inte är charmig och heller inte var det när jag var 5-6 år är Lucy. I mitt huvud är Lucy en liten späd flicka med näpet utseende, ungefär som den Lucy som är med i de nya filmerna om Narnia. En sak är i alla fall säker, Lucy är inte en överväxt flicka (dvs minst två år äldre än rollen hon ska spela) med överbett och fånig uppsyn som man inte kan undvika att störa sig på eftersom hon som spelar rollen spelar den så otroligt dåligt. Ni som har sett serien vet vad jag pratar om. Jag stör mig också lite på att hela syskonskaran verkar vara så lika i ålder. Peter och Edmund känns i princip jämngamla och Susan ser ut att vara den äldsta. Kanske dålig casting? Allt var mycket enklare när man var liten och inte tänkte på sådana saker... förutom Lucy då :P

För några dagar sen gjorde jag det mysigt för mig när jag skulle äta. Händer alldeles för sällan. Det är så tråkigt att äta själv att jag oftast försöker distrahera mig själv med någonting, som en tidning eller tv-serie. Inte denna kvällen dock, då tände jag ljus och hela köret och njöt av maten (om än ganska snabbt eftersom det är rätt enformigt att sitta och tugga för sig själv). Hur som helst, jag har egentligen ingenting viktigt att fylla detta inlägg med, mer än någon slags flumtext som motiverar bilden ovan, som jag tog vid nämnda tillfälle. Passade på att testa lite olika inställningar på kameran och blev glad över resultatet, det vill säga att det gick att fota utan alltför suddiga bilder i så pass skum belysning, utan stativ. Nog med flum, mer än så hade jag inte att säga idag.

Egentligen är jag lite emot att fira Halloween för det känns som en högtid som vi bara lånat in som en ursäkt för att få äta massa godis och för barn att klä ut sig. Visst förstår jag att det är kul som liten, men när det saknas en verklig anledning till varför vi i Sverige firar annat än att vi lånat in det från landet i väst, känns det liksom lite ihåligt. Mina tvivel till trots så har jag ändå firat på något sätt de senaste åren. Vem har sagt att man inte kan sitta på två stolar i sådana här angelägenheter? ;)

Hur som helst, jag hade planer för helgen, men de fick ställas in på grund av yrsel i undertecknads huvud. Det händer mig då och då, det är bara så typiskt att det skulle hända just nu. Därav att helgen inte blev som den var tänkt. Man får göra det bästa möjliga av situationen. Igår var det bästa möjliga att mysa under duntäcket i sängen och kolla klart på Twin Peaks. Slutet gjorde mig ganska besviken, men jag antar att Lynch och c:o hade räknat med ytterligare säsonger, vilket skulle förklara att mycket inte fick någon förklaring.

Idag var det bästa möjliga att ta en tur till stan för att köpa hårgelé, gå bet på hårgelén men komma hem med svinigt billiga vinterkängor/stövlar istället. Promenaden till stan följdes för en stund sedan upp med en kortare fotorunda. Var länge sen sist, i alla fall om man räknar på svensk mark (i Glasgow gick den ju varm). Bilderna får respresentera senhösten i Norrköping när solen är på väg nedåt. Någon gång ska det bli en tur i mörker, men jag tycks aldrig komma mig för.

Funderar vad resten av kvällen ska ägnas åt. Jag gissar att det kommer ha något med film, te, tända ljus och filtar att göra. Mysa är aldrig fel, även om jag får göra det för mig själv.

Som det så fint heter så säger ju en bild mer än tusen ord. Den här tog jag för någon vecka sedan. Tyvärr har jag inte hunnit med några kamerafärder kring Strömmen ännu och jag misstänker att ännu fler löv kommer hinna falla tills vi är tillbaka från Skottland. Har annars drömt om en riktig fotorunda för att fånga färgerna som sprakar så underbart. Hur det blir med den saken återstår alltså att se. Kameran (den stora alltså) kommer att få följa med på resan. Lite tvek kring det innan, men det blir trots allt skillnad i bildernas kvalitet och det är faktiskt värt det att dra lite extra packning. Håller tummarna för åtminstone uppehåll under veckan vi kommer att vara där, men man vet ju aldrig.

Imorgon vid tretiden bär det iväg med flygbuss mot Skavsta. Innan dess ska jag och Esbjörn aka Smorgas aka S:et (kärt barn har många namn...) på Arbis höstpremiär. Ikväll blir det varieté för hela slanten. Ska bli kul och förhoppningsvis gott. Bjuds på buffé till föreställningen. Att jobba för en teater har onekligen sina fördelar :)

Ut med bikinis, tubtoppar och flipflops. In med yllekjolar, koftor, sjalar och benvärmare. Jag pratar såklart om klädaffärernas utbud. Nu är det här, det jag väntat på. Höstmodet. Hösten. Med löv i alla tänkbara färger, lätt isiga vindar, röda kinder, frusna händer och hinkvis med te i soffhörnet. Det är nu den är som bäst, hösten. Det finns fortfarande chans till fina dagar med sol och relativ värme, löven är fortfarande kvar på träden och det brungrå, regniga november har ännu inte inträtt. Bara att njuta :)

Som whippet gillar man att slöa och sova och ligga med kroppen i konstiga vinklar. Ovan är en ovanligt normal position för liten hund. Vårt första dygn ihop har gått bra, förutom att odjuret väckte mig vid femtiden i morse. Varför vet jag inte, men hon tyckte det var en bra tid för att nosa lite på mig och fnysa mig i örat. Sen återgick hon till sin kudde och somnade som en liten stock medan jag själv låg vaken en bra stund, störd i en trevlig dröm.

En stor del av gårdagen ägnade jag mig till Photoshop-tutorials. Jag är pinsamt dålig på Photoshop (för att gå den utbildning jag gör) vilket hänger ihop med att jag aldrig tagit mig tid att försöka lära mig det. Programmet är så stort och har så många funktioner och olika vägar för att göra samma saker att man lätt förvillar sig om man inte har hjälp och stöd av något. I mitt fall alltså tutorials, vilket jag tycker fungerar utmärkt. Det hjälpte mig att bli bättre vän med Illustrator och har nu hjälpt mig att få bättre kläm på lagermasker och justeringslager i nämnda Ps. Igår lärde jag mig att skita ner bilder och använda strukturer. Löjligt skojigt. Bilden tog fröken v på hemresan från Berlin i våras.

Tutorials är utmärkta för att lära sig nya saker. En liten stund av denna kväll har ägnats åt en tutorial för panoramaverktyget i Photoshop. Som sagt, en liten stund så resultatet är inte på något vis perfekt. Skarvarna syns ganska bra men jag har mest testat för effektens skull, för att se hur det blir och om jag själv får döma så blir det ganska bra. Bilden ovan är förresten från Wilson's Prom på Australiens sydspets. Den nedan är från Oxelbergen här i Norpan. Den tredje är en sanddyn på den fantastiska stranden Pichinas på Sardinien. Kanske inte lika uppenbart panoramabilder och skarvarna syns inte alls lika tydligt, men likväl panoramabilder. Believe it!

Såg jag en livs levande sån här när vi snorklade vid stora barriärrevet. Helt klart en av de häftigaste upplevelserna (hittills) i mitt liv. Känns konstigt att det var så länge sen. Mycket hinner ändra sig på bara ett år och mycket hinner hända under tiden. Till exempel har jag läst immaterialrätt så för att slippa problem med sånt kan jag tala om att bilden kommer från www.destination360.com (inte för att jag tror någon bryr sig). Trots att mycket hänt det senaste året så kan jag knappt tänka mig känslan jag kommer ha om ett år. Då är jag klar med universitetet, som det ser ut nu i alla fall. Ingen mer skola och ut i världen för att söka jobb. Ångest över att inte hitta något, ångest över att inte kunna tillräckligt, inte räcka till. Hu, sparar det tills dess. Just nu har jag ett sista sommarlov att klämma ut det bästa ur.

Det åskade idag. Blixtar och muller rakt utanför mitt fönster. Blygrå himmel och sedan ösregn. Finns de som är rädda för åskan, men jag gillar den. Det är så mycket kraft i knallarna när de är riktigt nära. Det får mig att rysa inombords, fast på ett härligt sätt. Såklart skulle jag inte gilla åskan lika mycket om jag till exempel befann mig på ett öppet fält eller om jag just fått upp en drake med metalltråd i luften istället för att sitta i ett stenhus med ordentliga åskledare på taket, men det säger sig själv. Åskan är bara härlig om den upplevs på säkert avstånd utan fara för liv och lem. När ovädret dragit förbi lämnar det en ren känsla i luften, som om världen gått genom tvättmaskinen och luften är lättare att andas.

En hel del som hände i helgen. Fredag grillades det med flickorna på taket. Lördag tillbringades i Linköping, dels ätandes Bosses glassbar-glass i Trädgårdsföreningen och senare sallad på en gräsmatta i Ryd. Som en liten bonus fick jag hemska skavsår av mina fina sommarskor. Önskar jag kunde säga att det var värt det, men det var det inte. Det blev barfotagång, men å andra sidan hade jag inget annat alternativ eftersom jag redan fått skavsår på andra ställen av mina andra sommarskor.

Söndag bjöds det på älgstek hemhemma med hela familjen och två bushundar. Gott, även om jag var trött efter lite sömn natten innan (svårt att sova när det är för varmt, enda nackdelen med sommarvärme). Ett glas rödvin gjorde inte saken bättre, men lyckades hålla mig vaken och självklart var jag inte längre trött när jag väl kommit hem till Norpan och det var dags att lägga sig. Någon ordning får det bli snart.

Passade på att fota en del när jag var hemma. Mycket äppelblom blev det eftersom körsbärsträden hade hunnit blomma över. Lite ledsen för det, men glad att jag hann få äpplena. Finare blommor än de som blommar på träd, är enligt mig svårt att hitta.

Smakprov från världens längsta galleri som jag nämnde i ett tidigare inlägg. Det regnade när vi var där, vilket inte var helt fel väderlek. Inga skuggor på korten och stämningen stämde bra med att besöka muren. Den är inget solskensobjekt direkt med tanke på dess historia.



Konstverken var en blandning av "riktiga" konstverk som det ovan och korta budskap av mer klotterartad typ, varav många gjorts av tillfälliga besökare. Många olika typer av fredsbudskap och uppmaningar till demokrati, vilket nog var det som gjorde störst intryck på mig, just på grund av sammanhanget.



Figurerna nedan förföljde oss på resan. På hotellet visade de rumsnumren i trapphuset och vi såg dem även som grafitti på andra håll i staden, plus någon bok där de figurerade. Antar att de är ganska kända.

En ny bekantskap gjorde att jag fick upp ögonen för den utmärkta serien xkcd. Det krävs nog viss nördighet för att uppskatta den, vilket betyder att den är alldeles perfekt för mig :) Jag bjuder på ett par exempel. Läs fler på xkcd.com.



Detta är jag i en videobutik...

Svårt att fatta att det bara är en veckas mellanrum mellan dessa bilder. Den översta är tagen först och faktum är att det började snöa redan dagen efter, men jag var inte framme med kameran då.





På taket hade någon hurtig själ gjort en snögubbe. Den var liten och inte mycket mer än ett litet klot med ett ännu mindre, väldigt litet klot uppepå som huvud. Fick ett ryck av att försöka vara konstnärlig. Rycket ses nedan.