fröken u

Min hyllning till clementinen för några dagar sen hade jag inte mycket för. Men för att ta det från början. Idag snöade det när jag skulle gå till skolan. Det var minusgrader. Smart som jag är klär jag mig i converse. Platt gummisula och isig asfalt är inte en bra kombination och detta insåg jag lagom tills jag kom till backen ner mot Strömmen. Klarade backen fint men när jag nådde trappen som är sista biten tog det stopp. Eller snarare var det det det inte gjorde. Trappen var isig och isen var liksom välvd så foten liksom bara slant och vips så satt jag på rumpan och jag tror att jag kanade några trappsteg. Höll mig som tur var i räcket så jag slog mig inte så mycket. Istället sträckte jag både axeln, ryggen och rumpan (om man ens kan sträcka den?) på höger sida av kroppen samt lyckades göra något skumt med knäet så att det har svullnat upp och börjat värka. Inte förrän jag befann mig i trygghet i skolan och öppnade väskan för att ta ut mitt block upptäckte jag att den ena av clementinerna jag tagit med mig inte klarat fallet lika bra som jag gjorde. Ett djupt hack genom halva clementinen och clementinsaft över precis allting som befann sig i väskan. Roligare upptäckter har man gjort.