fröken u

Idag såg jag mig själv i mataffären, fast en sådär 15-20 år äldre. Såklart var det inte jag, men kvinnan var läskigt lik i profil. Hon hade något spetsigare näsa och haka men något med ögonen och hennes glasögon gjorde att det var som att se sig själv gå runt där. Eller som jag antar att jag ser ut, för man kan ju aldrig se sig själv annat än i spegeln. Creepy i vilket fall.

Kvinnan på ICA var inte den första dubbelgångaren jag stött på, men den enda jag själv sett. När jag bodde i Göteborg och gick till tandläkaren var både han och sköterskan säkra på att vi träffats förut, trots att det var första gången jag var där. Det första han sa till mig var ungefär "ja, vi har ju setts förut".

En kort tid efter tandläkarbesöket var jag och kusinen på Nefertiti och där kom det fram en kille som undrade vilken mataffär det var jag jobbade i. Han var säker på att han sett mig på typ Hemköp. Till saken hör att den enda erfarenhet jag har av mataffärer är som kund, jag har hittills aldrig jobbat i en. Såhär i efterhand kan jag misstänka att det var en raggningsreplik, men i så fall var det en smart en för den ledde till att vi började snacka med varandra. Att han sedan var för full för att intressera mig var en annan femma.

Det är ju så det måste vara för enäggstvillingar, i alla fall de som väljer att se lika ut. De måste vara vana vid att "se sig själva" mest hela tiden och att andra tar fel på dem. Jag gjorde själv en sådan miss i höstas när jag flyttade in lite mer grejer i lägenheten samtidigt som en annan höll på att flytta in i tornet. Eller rättare sagt, två andra. För det visade sig att de var två, inte en som jag först trott. Tyckte att det var skumt att han jag hälsat på några minuter tidigare sade hej en gång till som om vi aldrig träffats förut, tills jag insåg att de faktiskt var två.