fröken u

Idag bär det så äntligen av mot Sardinien med hela familjen. Blir upphämtad vid ettiden för transport mot Skavsta och sedan direktflyg. Jag är inte den som oroar mig för en resa veckor i förväg, men ändå brukar man vara lite spänd precis innan det är dags. Den här gången har jag dock inte den minste lilla resfeber, allt känns kolungt. Kanske en motreaktion mot att min kära mor oroar sig för allt möjligt. Visserligen vet hon ännu inte säkert vart vi ska eftersom det är en överraskningsfödelsedagspresent, men hade hon känt till resmålet med hundraprocentig säkerhet hade det antagligen inte spelat någon roll.
Det möjligtvis enda lilla orosmolnet på min himmel nu är vädret. Enligt två oberoende vädersajter ska det regna på måndag och vara mulet eller regna tisdag och onsdag också. Idag ska det vara varmt och fint, men vi kommer inte ner förrän ikväll, så det är inte precis så att man hinner njuta av det idag. Typiskt om semestern skulle regna bort när vi för en gångs skull åker på solsemester för att leva strandliv. Tänker inte låta det förstöra resan, men lite trist vore det. Bara att hålla tummarna för att vädergubbarna har fel.

Jag undrar hur många gånger till man kan skriva att man har det. Antagligen ingen eftersom år två av tre nu är avslutat och nästa år är det ut i verkligheten som gäller efter att exjobb och annat är avklarat. Eftersom sommarjobbssökandet har gett noll utdelning har jag inte heller denna sommar, liksom förra, någonting att hänga upp min tid på. Dock verkar det som om Arbis kan erbjuda en hel del sysselsättning. Sedan finns alltid standardsäsongsjobbet hemma hos föräldrarna kvar, dvs gräsklippning och visst lantbruksrelaterat arbete. Lite pengar ska det väl ge, i alla fall så att fröken klarar sig utan att snylta för mycket på föräldrarna. Det är ju trots allt bättre att vid min ålder kunna fortsätta med sitt eget liv än att bo hemma igen, något som blev väldigt tydligt förra sommaren.

De hållpunkter som ändå finns för sommaren är Sardinien med familjen. Vi åker redan på lördag och är borta till torsdag. Kommer bli härligt med mitt livs första solsemester. Kikat på bilder från ön och det ser underbart ut. Det är vid sådana tillfällen man undrar lite varför man föddes i kalla och regniga Sverige, även om det har många andra fördelar. Ibland blir man helt enkelt lite avundsjuk. Samtidigt uppskattar man det väl mer när ändlösa sandstränder och kristallklart vatten inte ingår i ens vardag.

Nästa hållpunkt, den 26 juni, då West Coast Riot går av stapeln. Kommer bli gryyymt! Äntligen Göteborg igen efter två års frånvaro. Härligt att återse staden och hinna umgås lite med kusinen och dennes pojkvän eftersom vi så fint lyckas få nattrum där.

I övrigt ser sommaren ganska oplanerad ut. Hoppas främst på bättre väder än förra året. Hade visserligen tur och var utomlands de veckor då det var som värst, men när man bor i Sverige (som jag berörde alldeles nyss) behöver man ladda upp med sol, värme, massa bad och långa sommarkvällar för att orka när vintern känns som tyngst. Bara att hålla tummarna.

...har inget existensberättigande i en värld av webbstandarder och för att man ska kunna visa saker på nätet utan massa krångliga hack och tjuvknep.

Hur lyckas man med konststycket att bränna sig mitt uppepå näsan i en röd rand och ingen annanstans i ansiktet? Var det så att när jag smorde in mig med solkräm missade jag just huden mitt på näsan? Verkar osannolikt, men det är den enda förklaring jag kan komma på. Snyggt är det då inte, men vad göra? Tur att jag inte ska ta studenten, gifta mig eller liknande inom de närmsta dagarna. Dagen har i stort ägnats åt sollapande när den egentligen skulle ha ägnats åt immaterialrättspluggande. Fröken Saz och jag gick ut bra och diskuterade rättsfall, men någonstans efter att solen hade värmt tillräckligt länge och sömnmedlet som tycks vara inpregnerat i immaterialrättsböckerna börjat verka, föll pluggambitionen och ersattes av ren solning (dock med kläder på) och tjejsnack.
En lunch senare var intentionen att återuppta pluggandet, men det misslyckades återigen. Denna gång på grund av Halvarsglass och allmän slapphet i Vasaparken. När det äntligen är soligt vill man vara ute och njuta, inte sitta böjd över tråkigt skrivna juridikböcker. För att fullborda dagens onyttigheter toppade vi senare med skräpmat, vilken lade sig fint i ådrorna. Skärpning och träning imorrn. Jag som skulle hålla igen lite inför solsemestern och det onyttiga föregående veckor och bli en bättre människa. Liksom pluggambitionen sprack även det.

Är det ett krav att vara långsam och sölig och gå runt med näsan i vädret för att få jobba på HM? Det är i alla fall det intrycket som expediterna här i Norpan ger. Jag vet ingen annan affär i stan som man kan få köa så länge i trots att det bara är en framför. Rekord i att betjäna kunderna långsamt tycks vara det de satsar på. I Japan finns det skrattkurser. HM-expediterna tycks ha gått en le-absolut-inte-....-NÅGONSIN-...-kurs. Tur att man inte jobbar där.

Igår skiftades gamla styrelsen ut och den nya in. Efter knappt två år med styrelsearbete är det faktiskt riktigt skönt att kunna släppa det och lämna över till friska krafter. Tror de nya kommer bli ett bra gäng och förhoppningsvis göra massa bra för programmet. Intrycket so far är bara positivt.

Skiftet firades med Laserdome i fyra timmar och pizza i tillhörande kalasrum. Två spel hanns med, sen var vi för trötta för även om det låter simpelt att springa runt med en kevlarliknande väst och ett laservapen i en mörklagd hinderbana i tjugo eller trettio minuter så är det inte det. Låren skakade redan efter första passet efter att ha hukat bakom skyddskärmar och kastat sig vilt (nåja, lite vilt) mellan olika gömställen. Efter det första tjugominuterspasset ledde gamla styrelsen med ungeför tretusen poäng, men då hade vi en extra person. Efter det andra spelet som förlängdes till trettio minuter visade gamla styrelsen med besked vart skåpet skulle stå och vann med mer än dubbla poängen. Undertecknad (som kallades Spindeln i spelet) placerade sig totalt trea av 13 spelande. Lite stolt.

Vad undertecknad redan visste var att risken för småskador är stor i Laserdome och träningsvärken en given följeslagare dagen därpå. Stelheten i nacke och axlar försvinner förhoppningsvis under dagen. Skrapsåret/blåmärket på handryggen om några dagar. Ska man leka kryppskytt så ska man gå in för det!

Från fina flickor. Ordcollaget ovan är en av tre sidor, men jag väljer att bara visa ett smakprov. Förutom ordcollage fick jag en tredelad, väldigt personlig och skojig present. Tre godispåsar med rubrik "före", "under" och "efter", vilket syftade på före, under och efter fest. Innehållet i påsarna speglade respektive rubrik och jag skrattade ganska bra under tiden jag öppnade presenterna. Ännu mer personligt var tygmärkena vi gjorde. Schabloner i guld på svart trikå med texten *M24*. Hängivna bloggläsare vet att jag önskade mig ett personligt tygmärke för exakt ett år sedan och uteslöt att jag skulle få det för två veckor sen. Så fel man kan ha. Tackar fröken Skellefte för det fina initativet.

Kravallen på Trappis var kul. Bara öppet på nedervåningen så i början av kvällen var det sjukt trångt och ännu sjukare varmt. Allt eftersom folk sen droppade av blev det mindre trångt (konstigt nog) och mindre varmt. Tillslut var vi så få kvar att det började kännas som en privat fest, fast med människor man inte kände. Trevligt var det i alla fall och en bra avslutning på dagen. Jag var dock inte den enda som fyllde år den kvällen. Minst fyra andra uppmärksammades med sång under kvällen, så jag får väl finna mig i att dela dagen med dem. Det är ju trots allt ganska trevligt att fylla år, så det kan jag bjuda på.

Alla har en dag varje år som bara är deras. Min är idag (och jag bryr mig inte om att jag måste dela den med ett antal tusen till, det är ju ingen jag känner). Dagen kommer att firas med kompletterande av varumärkesanalysrapport, men förhoppningsvis inte hela dagen. På kvällen blir det förfest/födelsedagsfest/kalas med tårta och sedan, som körsbäret på gräddbakelsen, kravall. Årets sista. Längtar efter tokdans, men innan dess ska jag bara njuta. Nu först med en riktigt lång och varm dusch.

En hel del som hände i helgen. Fredag grillades det med flickorna på taket. Lördag tillbringades i Linköping, dels ätandes Bosses glassbar-glass i Trädgårdsföreningen och senare sallad på en gräsmatta i Ryd. Som en liten bonus fick jag hemska skavsår av mina fina sommarskor. Önskar jag kunde säga att det var värt det, men det var det inte. Det blev barfotagång, men å andra sidan hade jag inget annat alternativ eftersom jag redan fått skavsår på andra ställen av mina andra sommarskor.

Söndag bjöds det på älgstek hemhemma med hela familjen och två bushundar. Gott, även om jag var trött efter lite sömn natten innan (svårt att sova när det är för varmt, enda nackdelen med sommarvärme). Ett glas rödvin gjorde inte saken bättre, men lyckades hålla mig vaken och självklart var jag inte längre trött när jag väl kommit hem till Norpan och det var dags att lägga sig. Någon ordning får det bli snart.

Passade på att fota en del när jag var hemma. Mycket äppelblom blev det eftersom körsbärsträden hade hunnit blomma över. Lite ledsen för det, men glad att jag hann få äpplena. Finare blommor än de som blommar på träd, är enligt mig svårt att hitta.

Igår for jag och fröken v upp på taket en sväng för att njuta av kvällssolen. Att det dessutom var IFK-match ignorerade vi och lyckades ta oss ner stunden innan avspark, vilket visserligen var oavsiktligt men absolut ingen förlust. Det räcker med att man måste stänga fönstren under matcherna om man vill ha en chans att lyssna på sin egen musik och inte bli störd. Tur att rutorna är välisolerade.

En ny sväng på la roof ikväll för säsongens andra grillning och mer lapande av kvällssol. Tyvärr kom ett ondsint moln och gjorde det kallt framåt åttatiden så efterrätten avnjöts på lägre höjder i en viss undertecknads lägenhet. Underbart att ha tillgång till en egen takterass med utsikt över hela staden. Få förunnat.

Också skönt att vi blev klara med en av de sista skoluppgifterna idag, trots att vi egentligen räknat med att den skulle ta några dagar till. Vi har helt enkelt varit mer effektiva den här gången. Nu väntar bara en hemsk komplettering (vill inte ens gå in på ämnet, då bli jag för arg), redovisning av projektet och tenta i immaterialrätt. Sen väntar sommaren. Som det ser ut nu kommer jag inte att ha något jobb i år heller, trots att jag vill, till skillnad från i fjol. Har jag tur ger Arbisuppdragen tillräckligt klirr i kassan för att jag ska kunna hanka mig fram, men det hade varit trevligt med ett ordentligt jobb att tjäna pengar på, som man sen kan ta från för att spara på sitt csn. En önskedröm må hända.

Igår somnade jag halv elva. Lika trött ikväll så det är lika bra att krypa ner medan sömnigheten finns. Vet ju att jag kommer att bli väckt av solen tidigt imorgon. Min första helt lediga dag på länge. Spenderas i Linköping ska den och som jag längtar efter det.

För nästan exakt ett år sedan hade vi inlämning och redovisning av ett projekt med inriktning på trycksaker. Vi gjorde en folder om Campus Norrköping och en broschyr om Externa Relationer på LiU. Idag fick vi se resultatet av foldern, vilken egentligen skulle ha tryckts upp till föregående höst.

Trots att det har dröjt så länge (vilket inte var vårt fel, byråkratin på ett universitet verkar aldrig kunna vara snabb) var det väldigt roligt att se hur det blev. Tack och lov känner jag mig fortfarande nöjd med det vi gjorde. Ofta kan det annars bli så att när man går tillbaka till någonting man gjorde några månader, ett halvår eller några år tillbaka undrar man hur man egentligen tänkte och skäms för att visa upp det. Inte för att foldern är särskilt häftig eller nyskapande, men det var inte heller syftet och vi hade kravet att följa LiU:s nya grafiska profil. Utifrån förutsättningarna vi fick gjorde vi det bästa vi kunde av situationen och resultatet är definitivt något jag kan tänka mig att visa för andra. Känns också kul att foldern (förhoppningsvis) kommer att dyka upp på diverse platser i Norrköping och kanske även omgivande kommuner för att sprida kunskap om universitetet och verksamheterna som pågår där.

En annan slags fördröjning är att jag de senaste månaderna varit ganska usel på att skriva blogginlägg kontinuerligt. Det tycks bli sporadiskt och med ytterst varierande innehåll. Jag har märkt att det tvärtemot vad man skulle kunna tro, är svårare att skriva när det händer mycket i ens liv och kroppen är full av känslor av alla de slag. Det är svårare att avskärma sig och behålla det privata privat eftersom det blir det enda man tänker på och då har svårt att hitta andra ämnen som känns intressanta.

Från broschyrer till blogginlägg och raskt över till West Coast Riot. Biljetterna är bokade (dock inte uthämtade, vi tycks glömma det hela tiden, liksom biljetter till Triaden nästa vecka, en annan historia). Boende är utlovat. Musik är under inlyssning. Upptäckte häromdagen The Used, ett av banden som kommer och har inte kunnat sluta lyssna sedan dess. En blandning av punk, rock, skate punk, metal och emo kanske man skulle kunna beskriva dem. I alla fall himla bra. Började även lyssna lite på Neverstore och de verkar lovande. Blev glatt överraskad när jag insåg att mina gamla favoriter De Lyckliga Kompisarna ska spela på festivalen. Lyssnade en hel del på dem i en period i högstadiet så att se dem live blir nog lite av en nostalgitripp. Uppsättningen av artister under dagen kunde nog hur som helst inte vara bättre för att vara en punk/rock-festival. Lääääängtaaa!

Bittbox är en alldeles utomordentlig blogg med tips och trix gällande det mesta inom området grafisk design. Tror att jag måste ha nämnt deras tutorials tidigare. Råkade snubbla över en mycket rolig lista:

25 MORE Reasons You Might Be A Hardcore Graphic/Web Designer.

Särskilt punkt 18 skrattade jag gott åt. Hade inte kunnat säga det bättre själv.

För ett år sedan önskade jag mig följande i födelsedagspresent:

1. Frukost på sängen, gärna kombinerat med att väckas av sång.
2. Resesällskap till Australien. Skrämmande att åka själv, om det ens blir av.
3. Minst en kram som inte bara är vänskaplig.
4. Ett år till att vara 22 på. Har slutat tycka om att bli äldre.
5. Oväntat besök (men jag bjuder inte på Gevalia, däremot kan te med tilltugg komma på fråga).

6. En sång skriven för mig, men inte nödvändigtvis om mig.
7. Körsbärsblom (går det ens att ta in?) eller primula i en bukett.
8. Ett personligt tygmärke att sätta på overallen.
9. En ordentlig överraskning, av det trevligare slaget.
10. Vackert väder.

Punkt 2, 3, 5, 7, 9 och 10 får anses vara uppfyllda. Kanske inte på just födelsedagen men i alla fall under det senaste året. Punkt 6 och 8 känns mindre viktiga. Punkt 4 är omöjlig, även om jag fortfarande har slutat att tycka om att bli äldre. Jag trivs alltför bra med åldern jag är i nu. Kvar är således punkt nummer 1, men även den kan sägas vara uppfylld. Det var så jag tillbringade födelsedagsmorgnarna när jag fortfarande bodde hemma och man kan inte förvänta sig att alla traditioner ska hålla i sig.

Vad är då önskningarna inför årets födelsedag (som det är exakt två veckor var till, man måste ju ha lite framförhållning)? I år sammanfaller den stora dagen med inledningen på Triaden, en tredagarsfest här i Norrköping och på torsdagen är det passande nog kravall. Första gången jag kommer att festa på min födelsedag. Förutom tårta får jag väl säga att jag önskar mig en kul kväll och en i övrigt fin dag. Present från mor och far ha jag redan fått (systemkameran) och så mycket mer väntar jag mig inte. Är det måhända ett ålderstecken i sig? Jag vägrar att få åldersnoja!

Från förvirring till klarhet. Ett litet ögonblick då allting klickade, föll på plats och kändes så självklart. En melodi många timmar senare som ytterligare förstärkte känslan. Mitt huvud är dumt och försöker undermetvetet förstöra för mig. Tillsammans med vanan av att vara ensam och oberoende är det en farlig kombination, men nu är det 1-0 (eller mer) till känslorna. Go känslorna!